Resebrev 30

Posted by on June 29, 2013

Fethiye den 29 juni 2013

 

Så anländer våra nya gäster med färjan från Rohdos. De har haft en härlig båttur i tidig morgonsol och kliver förväntansfulla ombord på Tabaluga, för vidare färd mot Turkiets kust. Men de imponeras också av det pittoreska Simi så vi stannar en dag och ger tid för stadsflanering och en moppetur över ön.

Dagen därpå bjuder på svaga vindar, men tillräckliga för segling och vid 15-tiden lägger vi till vid en av restaurangbryggorna i Bozuk Bükü, viken med ruiner efter den antika staden Loryma. Den tidiga eftermiddagen ger gott om tid till sol och bad, men också till konstruktion och prövning av en dykapparat. I Hannes och Marcus packningar finns allehanda teknikprylar och annat som de anser oundvikligt för ett par veckors båtvistelse; t.ex kompressor, undervattenslampor, windkite, subwing, högtalare, ledlampor, fiskburar, håvar.

Kompressorn testades för dykapparaten men den slutgiltiga produkten bestod av båtpump, en bit vattenslang och en snorkel (kaptenen blev starkt engagerad i företaget). Framåt nattkröken provades undervattenslamporna vid en snorkeltur. De fungerade alldeles utmärkt men väckte uppmärksamhet av restaurangägaren som kom och undrade om de var båtgäster som lyste bland klipporna eller kanske några obehöriga skummisar som borde kollas upp?

Dagen därpå gör vi en kortare tur till den lilla naturviken Gerbekse. Vi ankrar med linor i land och ligger tryggt i det lugna vädret, som nu pågått någon vecka och som enligt prognosen ska hålla i sig några dagar. Eftersom det yngre gardet ska ta över båten och segla den till Finike, då vi om några dagar reser hem till Sverige, så sätter de genast igång med att lära och träna ankarläggning; Hanne och Ida vid ankaret, Hannes till rors och Marcus simmar med linor till land. Åter en dag med bad och snorkling i härligt klart badvatten, och med säsongens andra grillmiddag bestående av kycklingspett. Men det vore smaskens med fisk! Marcus är ivrig inför vittjandet av fiskburarna som agnas med sjöborrar och placeras ut i mörkningen. Morgonen därpå har vi en längre etapp att gå och vi vill därför lätta ankar vid 7-tiden. Men först ska burarna vittjas. Förvåningen, eller kanske snarare förskräckelsen, blir stor då det visar sig att en av dem inhyser en muräna. Det blir ett litet spännande företag att släppa den fri utan närkontakt.

Åter en dag med svag vind dock tillräcklig för några timmars segling, men en dyning gör att vi river då vinden mot eftermiddagen blir svagare. Nu har vi nått Fethiye Körfesi, den stora bukten med ett flertal små öar och vikar. The Pilot guide studeras och valet av vik faller på Wall Bay, en liten skyddad vik i det SW hörnet. Det är linor i land som gäller och här har pollare sementerats fast på land för att skona träden (som är förbjudna att slå rep runt). Och det är uppenbart att skyddsåtgärder måste vidtas i den högfrekventa båttrafik som nu råder. Aldrig tidigare har vi seglat i så båttäta vatten som vi gjort de senaste dagarna. Återigen tränas ankarläggning, men den här gången är det lite knivigare för det är 10-15 m djupt långt in mot strand. Vi gör ett par försök och så sitter ankaret. Fast vi resonerar senare om att vi skulle ha droppat det längre ut. Nu har vi kätting ute motsvarande tre gånger djupet. Tillräckligt i lugnt väder, men om det blåser upp vill vi alltid ta till med mer. Men vädret är stabilt lugnt och tillåter flera dagliga simrundor runt båten. Men nu hörs önskningar om mer vind; det är dags för windkite. Och dagen därpå, då vi närmar oss Fethiye, blåser det på så bra att vi gör nästan 8 knop. Enligt prognosen ska vinden öka om ett par dar så tillfälle för kiteing blir det med säkerhet. Men innan den nya besättningen fortsätter sin resa gör vi ett par dagars stopp i Fethiye. Första dagen för ankar i viken, då vi tar dingen till land och klarerar in, och dagen därpå en plats i marinan för påfyllnad av disel och vatten. Där utöver blir det lite turistande med stadsflanering, middag på restaurang och naturligtvis ett hamambesök!

 

Nu närmar sig avresan till Sverige. I morgon bitti bär det av, så för Helén och Hasse gäller att packa för en 2-månaders vistelse i något kallare klimat (vattnet i viken vid Fethiye mäter 30 gr!) och för Hanne, Hannes, Ida och Marcus gäller att bunkra mat och annat för vidare färd. Lycka till! Ni har varit läraktiga och klarat slutprovet med tilläggning i marinan galant. Vi lämnar tryggt över Tabaluga ( …”och allt är försäkrat” som kapten brukar säga).

Fortfarande vid gott mod

Hasse och Helen

 

 

5 Responses to Resebrev 30

  1. Hannes

    Då var man tillbaka på fast jord igen. Det var en fantastisk semester på Tabaluga och efter att den seniora besättningen lämnat skeppet lyckades vi föra henne till säker hamn i Finike utan några olyckor. Det blev till och med hastighetsrekord på 9 knop i halvvind, utan att surfa på vågorna, men med 7 man som bunkrade på relingen.

    Tack så mycket för den här gången!

  2. Per och Klas

    Hejsan, just nu befinner vi oss på Bikers Camp i Budapest på väg söderut mot “Gud vet vart” ( vi kör för Jesus ). Kul med grabbarna som tatt över Tabaluga och jag vet ju att båten är försäkrad. Min telefon har djävlats men funkar just nu. Hoppas du får möjlighet att mötas upp nånstans. Vi hörs hälsa och krama Helen / Pär o Klas

    • admin

      Hej
      Jag hinner inte möta upp förrän i Stode. Kör för Jesus

  3. Jakob

    Jääklar vad fett att segla runt själva, vilket mandomsprov. Härligt att se prylnördarna nummer 1 göra skäl för sina namn också.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>