Resebrev 50

Posted by on April 25, 2016

L´Ardoise 25 april 2016

Den senaste veckan har vi haft fullt upp med tillfixning av båten inför sässongens färd norrut. Strömmen är starkare nu än i höstas, ca 7 km/tim, så vi ställer in oss på en färd i långsamt tempo uppströms. Om en dryg vecka anländer brorson med fru, Magnus och Rebecka, till Lyon, 220 km norrut, och vår plan är att hinna dit i tid men vindar och ström får avgöra. Dagarna, m a o gångtiden, är däremot betydligt längre än i höstas, nu blir det mörkt först vid 21-tiden.

Som alltid känns det lite vemodigt att lämna den plats som vi gjort oss hemmastadda på, men alla minnen tar vi ju med oss (fast det börjar bli lite si och så med den saken så det är bra med de nedtecknade raderna).

På väg tillbaka (den 2/2) efter vårt vinterbesök i Sverige gjorde vi ett två-dagars stopp i Paris. Louvren var stängt så det blev Musee de Orsay, minsann inte illa det heller. Sen blev det snabbtåget TGV till Avignon och buss till båten – Äntligen hemma! Vädret var lite regnigt och blåsigt och dagstemperaturen låg oftast på 12-13 gr och nattempen runt 4-5. Nå´n dag här och där var somrigt med +20 och sol.

Den 20/2 hämtade vi den hyrda Transitbussen i Avignon och styrde mot Alperna där vi skulle tillbringa en vecka tillsammans med barn och barnbarn. Härliga skidbackar i Combloux och Chamonix, men tyvärr var vädret tidvis mulet och regnigt. Dock bjöds vi på ett par riktigt soliga dagar och en finfin samvaro med afterski, middagar och sällskapsspel i den mycket rymliga och mysiga ”alpstugan”, väl tilltagen för 16 pers och med utsikt över Mont Blanc. Jättekul! Tack våra kära för att ni tog er råd och tid att spendera sportlovet med oss i Frankrike!

Tillbaka i båten är det cykelturer och promenader som gäller. Nu har vi skaffat ett par kartor över närområdet där cykel- och vandringsförslag är inritade så det är bara att ge sig hän i nya huppegupptäcktsfärder.

Den 16/3 kommer vänner från Boden, Fubbe och Lotta, på besök. De tar TGV från Paris till Avignon och drar genom ett snöoväder på vägen! Ja, vädret är fortfarande lite omväxlande kylslaget den här tiden, men vi idkar närturism i varm hyrbil (Avignon, Pont de Gard, antikmässa m m) och några soliga dagar blir det. En kväll sker årets premiärgrillning i sittbrunnen. Men äter gör vi inne och vår kupévärmare får den här tiden stå till tjänst för jämnan. Dagar går alltför fort i trevlig samvaro och det blir dags att skjutsa Lotta och Fubbe till stationen – Tack snälla ni för besöket! Eftersom vi inte behöver lämna tillbaka bilen förrän några timmar senare passar vi på att ta en sväng upp till Mount Ventoux, den snöklädda toppen som vi kan se från vår marina. Vi når skidliftarna men vägen till toppen öppnar inte förrän de tinat fram i mitten av maj, så visst finns det snö i Provence. Men Arianne, marinaägaren, säger att det inte varit mycket till vinter – vi har sett gamla kort från marinan där båtar ligger täckta av snö, men så inte i år.

Den 3/4 är det dags för nästa längre utflykt. Vi tar tåget till St Gaudens på franska sidan av Pyreneerna och dagen därpå hämtar vi en hyrbil och drar upp mot det närmsta passet till Spanien. Så vackert – byar med gamla stenhus och små slottsliknande hus omgivna av blomsterprakt och i skogsslänter blommar vitsippor, violer m m. Då vi närmar oss den långa tunneln över passet börjar det att snöa och på den spanska sidan är sikten obefintlig så vi vänder om. Vi passerar den gamla kurorten Luchon och hittar så småningom ett bra familjedrivet hotell. Inför nästa dag kollar vi nätet och hittar ett Agroturismboende med högt betyg i den lilla spanska bergsbyn Fago. Resan dit går ömsom genom små byar/städer och ömsom vild vacker natur längs bergssidor och dalgångar med brusande små älvar. Vi passerar en stor dal/slätt med märkliga formationer, nästan som stelnade sanddyner och längs den dalen går Pilgrimsleden i form av en stig precis intill vägrenen. Så viker vi av mot Fago, den väg som Astrid (vår GPS) föreslår. Det är en liten gullig asfalterad väg med mittmarkering. Det ser skojigt ut för vägen rymmer inte två bilar. Först åker vi över slättland men så bär det av uppför; slingrande, vindlande, högre och högre och genom en tunnel och högre ändå. Vi stannar och beundrar utsikten men vi känner viss lättnad då vi efter ytterligare nå´n mil ser skylten ”Fago” strax före bron in till den lilla byn. Vi ställer bilen och letar oss fram till rätt hus (fast det är inte så många att välja på). Vi blir mycket varmt mottagna av frun i huset. Huser är från 1200-talet och familjen har bott här i åtta år. Döttrarna, 7-9-år går i baskisk skola i en närbelagen by och mannen arbetar som brandman i baskernas huvudstad San Sebastian. I den lilla byn finns inga inkomstkällor förutom turisthärbärgen – inga odlingsmarker och inte en endaste liten butik. Byborna är helt beroende av omgivande samhällen, men… inte via den smala lilla vägen vi kom. Frun skakar på huvudet … mycket smal … nej, det finns en bättre från andra hållet och den tar vi nästa dag då vi tagit adjö och tackat för ett bra, hemtrevligt boende, en god hemlagad tvårättersmiddag med vin och digestif samt frukost (600 kr totalt!). Vi passerar ett par större baskiska byar, tar en promenad och ser att de är mycket välskötta men lite öde; förmodligen är de turistorter. Hasse lägger märke till att Gardia Civilstationerna är orimligt stora, och antar att det är ett tecken på att det är baskiska trakter. Efter ännu en natt, nu i ett familjehostel på den franska pyreneiska jordbruksbygden, återvänder vi till båten. Men till Pyreneerna åker vi gärna igen! (Många fina motorcykelvägar enligt Hasse).

Vi gör ytterligare en flerdagsutflykt innan vi börjar vår båtsässong – den här gången på cykel. Vi tar bussen till stan Bagnol-sur-Ceze (vi har tidigare cyklat den sträckan och vill se nytt) och vi planerar att cykla runt i dalen kring floden Ceze. Vi har siktet inställt på den lilla byn La Bastide där vi bokat rum i ett medeltida slott med fyra gästrum. Det ligger bara 22 km bort men vägen blir betydligt längre eftersom vi har lite problem med att tolka kartan. Det finns betydligt fler små vägar än de som är utmärkta, och vi kommer på avvägar. Men vi har tid och omgivningen är vacker. Det enda problemet vi har är att ta oss förbi de stora lerpölarna som blivit efter senaste regnet. Men vi hittar slottet, i familjens ägo sen mitten av 1800-talet. Vi är de enda gästerna och bjuds på vin i det gamla biblioteket. Frukosten intas framför den jättelika eldstaden i slottsköket som sprakar och ger en svag doft av rök i hela slottet, kanske som på medeltiden? Så trampar vi vidare mot den vackra byn Aigueze intill floden Ardeche, även det en sträcka på ca 20 km. Inte långt för en dagstur men i det här fallet väl avpassat eftersom vi valt en väg som till en del går över berg. Den visar sig inte alls lämpad för våra cyklar, stenig och sönderskuren, men bra för vandrare och mountainbikes. Men vi tar oss fram och övernattar på andra sidan floden, i St-Martin de Ardeche. Här slutar Ardecheravinen. Turismen här är främst riktad mot paddling genom ravinen och det tar ca 6-7 timmar, men vi nöjer oss med att utnyttja det lilla pensionantets spa. Efter bastu och bubbelbad och en öl på terassen mot floden känner vi oss mer än redo för kommande dagsetapp som går till staden Pont-St-Esprit, där floderna Ardeche och Rhone flyter ihop. Här är grunt och mycket strömt så båttrafiken leds förbi genom en 30 km lång kanal. Stan är ovanligt trist så vi hoppar på tidigaste buss tillbaka till båten.

Nu är det dags. Vi väntar ut mistralen som viner från norr och hoppas på att den ska lägga sig i morgon kväll. Då kan vi lägga loss och slussa genom den första slussen här intill och övernatta vid småbåtspontonen ovanför – i slagläge för tidig uppstigning och vidare färd. Ja, så är planen som vi hoppas kan genomföras. Matförråden är fyllda liksom disel- och vattentankar, och alla system kontrollerade. Vi är redo.

Om ni vill kolla var vi är kan ni kolla på den här adressen

https://www.inforhone.fr/inforhone/en/commun/carte.aspx?chapitre=naviguer

Klicka på trafic at locks och kolla efter Tabaluga

 

Fortfarande vid gott mod

Hasse och Helen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Print Friendly, PDF & Email

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>